Uppvuxen i Rom doktorerade Gabriele Messori inom atmosfärisk fysik i Storbritannien innan han flyttade till Sverige och Uppsala universitet.
– Här känner jag att jag trivs och vill stanna kvar. Sverige har en bra blandning mellan aspekterna att allting funkar tillräckligt bra och att det går att göra något utöver det vanliga om det behövs, säger Gabriele Messori.

Matematiken blir väderverktyg
Han beskriver sitt intresse för extremväder som en nyfikenhet på att tillämpa matematiska modeller i forskning inom ämnet.
– Grejen med extrema händelser är att de är just extrema. När det finns en stor databas är det enkelt att forska, men för extrema händelser har vi inte så mycket data. Men det finns matematiska verktyg som kan hjälpa oss att förstå dem.

I somras orsakade värmeböljan Lucifer den varmaste temperaturen i Europa någonsin, 48,8 grader i italienska Syrakusa. I skrivande stund är temperaturen dock inte officiellt bekräftad.

Även Sverige har haft temperaturer på över 30 grader i juli, men precis som i Tyskland och Belgien fick vi också känna på regnoväder och översvämningar. Senast i Gävle, där flera källare låg under vatten efter att staden fått dubbelt så mycket regn på ett dygn mot en normal augustimånad.

Söker koppling mellan extrema händelser
Gabriele Messori koordinerar just nu två olika projekt, med forskningsbidrag från Europeiska kommissionen.
– Det ena är riktat mot grundforskning och syftar till att förstå kopplingen mellan olika extrema händelser, då det ofta sker flera sådana i en följd.

Det andra projektet är en blandning av tillämpad forskning och utbildning, där samarbetspartnerna bland annat är försäkringsbolag.
– När extremoväder förstör kostar det de bolagen stora pengar. Det blir billigare att satsa på forskning i förebyggande syfte, säger Gabriele Messori.