Rapporten ”Hur påverkas forskningen när högskolor blir universitet?” analyserar hur omvandlingen av högskolor till universitet påverkar förutsättningarna att producera vetenskapliga artiklar.

Lärosätena i Karlstad, Växjö och Örebro fick universitetsstatus vid 1999 års reform. Reformen gav samtidigt de lärosätena mer basfinansiering. Enligt rapporten medförde det att publikationstakten, det vill säga antalet publikationer per person och år, i genomsnitt ökade med över 80 procent.
– Vi ser att ökade resurser förklarar det mesta av den ökade publikationstakten, sade doktoranden Yotam Sofer, en av forskarna bakom studien, vid ett webbsänt seminarium om rapporten.

Ökade resurser
Alltså, det mest effektiva sättet för högskolor att få mer forskningsresurser är att bli omvandlade till universitet eftersom det permanent kan öka resurserna för fler forskare.

Analysen visar också att utlandsfödda forskare publicerar cirka 50 procent mer än svenskfödda. Rapporten påpekar att detta bör beaktas vid beslut om forskares rätt till uppehållstillstånd och lägger till ”det förefaller vara en billig åtgärd att vara generös vid regler om uppehållstillstånd, eftersom utbildning är dyrt och i många fall finansieras av staten”.

Dessutom visar analysen att män producerar mer än kvinnor, något som rapporten menar troligen beror på mönster vid familjebildningen. Antalet kvinnor i forskning faller också dramatiskt vid ungefär 30 års ålder. Enligt rapporten är en rimlig tolkning att detta hänger samman med att kvinnor ofta får barn i den åldern.

Kommunicerande kärl
Rapporten påpekar också att undervisning och forskning är kommunicerande kärl.
– Vi lyfter fram problematiska faktorer för finansieringssystemet. Det ena gäller undervisningsfinansieringen. I grund och botten är det inbyggt i systemet att du ska vara mer produktiv varje år. Ska man göra ett bra jobb som lärare måste man ta den tiden från någon annanstans. Och det är förmodligen från forskningstiden. Så mer undervisningsmedel kan faktiskt öka den vetenskapliga produktionen, sade den andre forskaren bakom studien, professor Olof Ejermo, vid seminariet.

Vidare menade han att det finns problem med projektfinansieringssystemet.
– Projektfinansiering är bra på sätt och vis, eftersom det skapar konkurrens mellan olika individer. Men det finns också transaktionskostnader, eftersom det tar mycket tid att söka pengar. Och den tiden tas från forskning. Så om du har en hög andel projektfinansiering ökar både konkurrensen och transaktionskostnaderna, sade Olof Ejermo.